I en ny analys från Institutet för hälsa och välfärd (THL) granskas vilka effekter det skulle få för samhällsekonomin och olika befolkningsgrupper om förmögenhet också vägdes in i avgifterna för offentligt finansierat dygnet-runt-boende. Syftet är inte att ta ställning för eller emot en reform, utan att ge beslutsfattare och allmänhet forskningsbaserad bakgrundsinformation.
På grund av begränsningar i datamaterialet omfattade analysen endast aktier, fonder och placeringsbostäder – tillgångar som utgör mindre än en tredjedel av de äldres totala förmögenhet. Egen bostad, fritidshus och banktillgodohavanden ingick inte i beräkningarna. I modellen beaktades 15 procent av den förmögenhet som överstiger ett skyddat belopp på 15 000 euro.
Cirka var sjunde klient skulle påverkas
Enligt THL:s beräkningar skulle avgiftsintäkterna för dygnet-runt-serviceboende öka med omkring 45 miljoner euro, motsvarande cirka 12 procent, om modellen infördes. Reformen skulle beröra ungefär 14 procent av klienterna.
– Effekten skulle riktas mot en relativt liten grupp, men för de individer vars förmögenhet beaktas kan avgifterna stiga avsevärt, säger Jussi Tervola, forskningschef vid THL.
För hälften av de klienter som påverkas skulle avgiften stiga med högst 380 euro per månad, motsvarande 36 procent. I genomsnitt beräknas ökningen bli 830 euro i månaden, vilket visar att vissa individer skulle få betydligt högre kostnader.
Osäkerheter kan förstora
eller förminska effekten
Forskarna betonar att resultaten är vägledande och förknippade med betydande osäkerhet. Analysen tar till exempel inte hänsyn till hur människors beteende kan förändras, såsom att förmögenhet omvandlas till former som inte påverkar avgifterna eller att fler väljer privata tjänster. Sådana beteendeförändringar skulle sannolikt minska reformens effekt.
Samtidigt har endast en del av de äldres tillgångar beaktats, och framtidens klienter väntas vara både fler och mer förmögna än dagens – faktorer som i stället kan öka effekten. Resultatet påverkas också av hur reglerna för skyddsbelopp och procentsats skulle utformas i praktiken.
Underlag för fortsatt diskussion
THL:s analys ger ny kunskap om de äldres privata förmögenhet och hur dess beaktande skulle kunna bidra till finansieringen av vård och omsorg. Den tar dock inte ställning till de etiska och praktiska konsekvenser som en reform av avgiftssystemet skulle innebära.
Beräkningarna bygger på SOTE-SISU-mikrosimuleringsmodellen, utvecklad av THL och FPA, med hjälp av registerdata från 2022. Modellen har tidigare använts för att bedöma effekterna av andra förslag som diskuterats offentligt, exempelvis ett samlat tak för läkemedel, klientavgifter och resekostnader.