Social- och hälsovårdsminister Wille Rydman (sannf) har fattat beslut om de nya kriterierna mot bakgrund av de betydande nedskärningarna i anslagen.
Enligt de nya riktlinjerna ska bidragen i första hand riktas till verksamhet med direkt kontakt med människor. Den understödda verksamheten ska ha ett påvisat behov och kunna visa konkreta resultat.
Organisationer vars verksamhet huvudsakligen fokuserar på samhällspåverkan eller rådgivning kommer inte längre att få fortsatt finansiering. Inte heller beviljas stöd till organisationer vars verksamhet saknar en tydlig koppling till hälsofrämjande arbete eller funktionsnedsättningar, eller som i huvudsak riktar sig till en viss bakgrunds- eller identitetsgrupp utan hälsorelaterad grund.
Även paraply- och centralorganisationer drabbas av de nya begränsningarna. STEA utgångspunkt är att dessa organisationer inte längre ska få bidrag, om inte verksamheten omfattar direkt arbete med målgrupper eller är avgörande för att möjliggöra lokal och regional verksamhet.
Samtidigt skärps kraven på ekonomiskt starka organisationer. Särskilt förmögna aktörer kan helt bli utan understöd, medan andra välbärgade organisationer måste stå för en större andel av finansieringen själva. STEA delar framöver in sökande i tre kategorier: exceptionellt förmögna, mycket förmögna och förmögna.
För exceptionellt förmögna organisationer beviljas inga understöd alls. Mycket förmögna organisationer kan få stöd endast för prioriterad verksamhet och måste då finansiera 50 procent av kostnaderna själva, jämfört med tidigare 15 procent. För gruppen förmögna höjs självfinansieringsandelen från 15 till 20 procent.
STEA kommer också att lägga större vikt vid överlappande verksamhet mellan organisationer. Organisationer som kan visa upp konkreta planer på sammanslagningar eller minskad administration tillsammans med andra aktörer inom samma område kan gynnas i bedömningen av bidragsnivån. Särskilt positivt ses redan påbörjade sammanslagningsprocesser.
Vid beredningen av understöden kommer STEA i högre grad än tidigare att beakta om flera organisationer bedriver liknande eller parallell verksamhet. Organisationer som aktivt arbetar för sammanslagningar eller samarbete kan därmed ha bättre möjligheter att bevara sin finansieringsnivå.
Beskedet har redan väckt politiska reaktioner inom regeringen. Kommun- och regionminister Anna-Kaisa Ikonen (Saml) uppger på plattformen X att minister Rydmans beslut om STEA-kriterierna inte har behandlats gemensamt.
– Jag förutsätter att riktlinjerna behandlas gemensamt. De kan inte godkännas i sin nuvarande form, skriver Ikonen.
Även SFP ordförande och undervisningsminister Anders Adlercreutz riktar kritik mot processen. På Instagram betonar han tredje sektorns betydelse för det finländska social- och hälsovårdssystemet.
– Organisationerna inom tredje sektorn spelar en mycket viktig roll i vårt social- och hälsovårdssystem. Särskilt när anslagen för STEA-bidragen minskar är det självklart att kriterierna för understöden ska beslutas gemensamt.
Enligt Adlercreutz har den gemensamma beredningen inte fungerat som den borde.
– Så har nu inte skett, och minister Rydman har i dag presenterat egna riktlinjer som inte har godkänts gemensamt. Detta tillvägagångssätt accepterar jag inte, och jag förutsätter att kriterierna beslutas gemensamt, skriver Adlercreutz.
Ansökningstiden för fortsättningsunderstöd löper mellan den 1 och 30 september 2026. STEA behandlar därefter ansökningarna och lämnar sitt förslag till social- och hälsovårdsministern utifrån de nya kriterierna.
STEA förslag väntas bli klart i december 2026. Det slutliga beslutet om understöden fattas av social- och hälsovårdsministern i januari 2027.
STEA är en av Svenska pensionärsförbundets största finanisärer.