Den ekonomiska utvecklingen har varit svag under den nuvarande regeringsperioden, bland annat på grund av ett kraftigt minskat bostadsbyggande, en stramare finanspolitik och ett ökat sparande bland hushållen. Det svaga konjunkturläget har bidragit till att skulden fortsätter att öka, även om regeringen har genomfört nedskärningar i den sociala tryggheten och minskat personal inom den offentliga sektorn.
Samtidigt konstaterar rådet att pensionsförmånerna i stort sett har lämnats utanför nedskärningarna. Enligt rådet försvårar detta anpassningen av de offentliga finanserna och bidrar till att skuldsättningen fortsätter.
Den pensionsreform som regeringen har presenterat bedöms inte ge någon snabb lättnad för de offentliga finanserna. Reformen syftar främst till att öka pensionsfondernas avkastning genom en större andel aktieinvesteringar och andra placeringar med högre risk. På lång sikt kan detta möjliggöra lägre arbetspensionsavgifter, men enligt rådet saknas tydliga regler för hur de ökade riskerna ska fördelas mellan arbetstagare, pensionärer och olika generationer.
Rådet framhåller också att reformen endast leder till nedskärningar i pensionsförmånerna i ett begränsat scenario, där konsumentpriserna under en längre tid stiger snabbare än lönerna. Därför väntas reformen inte sänka arbetspensionsavgifterna eller minska pensionsutgifterna under de närmaste åren.
Enligt Rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken bidrar pensionsreformen därmed inte till att vända skuldsättningen nedåt inom den tidsram som krävs enligt EU:s finanspolitiska regler. Rådet anser att en mer konsekvent utveckling av den sociala tryggheten även skulle kräva en kritisk översyn av pensionsförmånerna, vid sidan av andra förmåner.