Fråga doktorn: Vad kostar det att vaccinera sig mot bältros?

Bältros orsakas ju av att viruset som orsakar vattkoppor blir kvar i kroppen efter att vattkopporna är avklarade. Sedan ligger viruset vilande i nervrötterna och kan reaktiveras om immunförsvaret försvagas. Hos många förblir viruset vilande men risken för bältros ökar med åldern beroende på immunosenescens – det naturliga åldrandet i immunsystemet. Hos personer som lever åttio år och mera är livstidsrisken för bältros ungefär 50 procent. Därför är det logiskt att just äldre personer är målgruppen för bältrosvaccin.
Det vaccin som i dag används mot bältros heter Shingrix. Det är ett rekombinant, icke-levande vaccin som innehåller ett specifikt virusprotein kombinerat med en kraftig adjuvat, ett slags effektförstärkare för vaccinet. I stora studier har skyddseffekten legat kring 90 procent, även bland personer över 70 år. Det betyder inte att skyddet är absolut – inget vaccin ger hundraprocentigt skydd – men det minskar risken för bältros betydligt, och särskilt för svår sjukdom och långvarig nervsmärta. Skyddet verkar dessutom vara långvarigt, vilket eliminerar behovet för regelbunden återvaccinering. Eftersom vaccinet, i motsats till tidigare bältrosvaccin, inte innehåller försvagat virus kan vaccinet också ges åt personer med nedsatt immunförsvar.
I Finland har Institutionen för hälsa och välfärd (THL) föreslagit att bältrosvaccination ska inkluderas i det nationella vaccinationsprogrammet för personer över 75 år. Ett sådant beslut skulle innebära att vaccinet erbjuds kostnadsfritt till målgruppen. Varför har det då inte redan införts? Processen kring nationella vaccinationsprogram är omfattande. Förutom medicinsk nytta vägs kostnader, sjukdomsbörda och prioriteringar inom hälso- och sjukvården in. Även om vaccinets effekt är väl dokumenterad krävs hälsoekonomiska analyser och budgetbeslut av politiker innan ett nationellt införande kan bli verklighet.
För den som inte vill vänta är det möjligt att låta vaccinera sig på den privata sektorn. Vaccinet ges i två doser. Vaccinet är rätt dyrt då priset för de två sticken tillsammans ligger kring femhundra euro. I dagsläget ersätts vaccinet inte av FPA vilket innebär att kostnaden faller på individen, något som väckt diskussion om jämlik tillgång till förebyggande vård.
Under de senaste åren har man undersökt gynnsamma effekter av bältrosvaccination på andra sjukdomar. En intressant iakttagelse är att personer som vaccinerats mot bältros i vissa studier haft lägre risk för stroke och hjärtinfarkt. En möjlig förklaring är att en bältrosinfektion orsakar en kraftig inflammatorisk reaktion i kroppen. Inflammation påverkar blodkärlen och kan tillfälligt öka risken för blodpropp. Genom att förebygga infektionen kan man därmed minska denna inflammatoriska belastning.
Det har också rapporterats samband mellan bältros¬vaccination och minskad risk för demens. Mekanismerna är ännu inte klarlagda, men en hypotes är att återkommande virusreaktivering i nervsystemet kan orsaka kronisk låggradig inflammation i hjärnan som bidrar till uppkomst av minnessjukdom. Vaccination skulle då indirekt minska denna process. En annan tänkbar förklaring är att vaccinet, genom sin kraftiga adjuvans, stimulerar T-cellsimmuniteten mer generellt och därmed stärker kroppens antivirala försvar även mot andra latenta virus.
Forskare har dessutom diskuterat bredare så kallade ”off-target-effekter” av vaccination. När immunsystemet aktiveras kraftigt kan det leda till att vår medfödda immunitet förstärks på ett allmänt plan. Det skulle kunna minska mottagligheten för andra infektioner och hjälpa att kontrollera inflammatoriska processer i kroppen. Även om dessa effekter ännu inte är slutgiltigt bevisade i vetenskapliga studier är de biologiskt rimliga och föremål för aktiv forskning.
I dag handlar diskussionen allt mer om hur vaccination inte bara kan förebygga bältros utan också bidra till bredare hälsovinster genom minskad inflammation och stärkt immunfunktion. Det gör frågan om tillgång och införande i nationella program både medicinskt och samhällsekonomiskt angelägen.