Flor & Fjaer var minsann värt att vänta på!

Gerd Långnabba skrev en resdagbok i diktform från SPF Österbottens resa till Sydnorge den 16-23 augusti 2025 som hon levererade till God Tid. 

God Tid väljer att publicera resdagboken i sin nätupplaga. Redaktören passar samtidigt på att påminna om att rekommenderad textlängd för icke-beställda texter som levereras till redaktionen är 1500 tecken. Normalt sätt skulle redaktören ha kortat resedagboken, men det låter sig inte göras när den är skriven i diktform.

Följ med på Gerd Långnabbas resa till Flor & Fjaer i södra Norge. Bilderna är tagna av Anna-Lena Kronqvist i Korsnäs.

Duggregn, regn, hällregn och störtskur
fick vi igår under hela vår busstur.
Nu har Prinsessan skvalpat oss över viken.
Fortsättningen gör säkert ingen besviken.

Tjena Moss! sa jag när vi åkte över vatten.
Det är tur att vi har en chaufför med is i hatten,
för den breda vägen måste sen bussen byta bort
mot den krokiga och smala – och den var inte kort!
En middag, kväll och natt vi fick i Langesund.
Det kändes verkligt gott att få stämma träff med herr John Blund.

Längs breda motorvägen satte bussen åter fart.
Sedan blev det andra bullar, och det var underbart!
Smala vägar, branta kurvor, upp och ner för bergen.
Gråa knallar, gröna mossor, fjällsjöns djupa färger.
Skräck, förtjusning, och förundran!
Fart i förtti kändes mer som hundran!
Sedan plötsligt Nordsjöns vågsvall
mötte bakom handgjord stenvall.
Gröna ängar, kor och får som betar.
Allting bjuds vi på, utan att vi letar!
Också oplanerat vägval lyckas bli
nånting bra med mycket trevligt i.
Sent omsider syns Stavanger möta
oss, som andras vägar nöta.

Trött av färden, full av intryck,
gör vi än ett litet ryck.
Till fots längs gatan, så smått med svaj,
ska vi ut och äta thai.
Sen med magen full av föda
går vi ”hem” och sova, om än med lite möda...

Nu har vi vandrat runt en stund i ”byn”,
Stavangersolen lyser så vackert i skyn.
Gammalt och nytt här finns om vartannat
Mycket att se, om blott längre vi stannat.
Men först får det bli lite kaffe och vila,
för snart ska vi över till blomsterön ila.

(dikten fortsätter under bilden)

Så kom vi oss äntligen fram till vår ö,
i rasande fart över guppande sjö.
Flor & Fjaer var minsann värt att vänta på!
Större blomsterprakt kan man väl knappast få!
Att måla i ord det som vi fick se
går inte ens med ett foto 'breve'.
Nej, åk dit och upplev själv om du kan!
Värt vad det kostar är det minsann!

(dikten fortsätter under bilden)

 

Höjdskillnad är vad som gällt här idag.
Från Lysefjärdsfärjans botten tusen meter upp åkte jag.
I svängar och krokar med bergvägg och stup!
Ibland i nåt möte blev sucken rätt djup!

Tidiga morgnar har vi haft ganska många.
Det fordras, för avstånden är rätt så långa.
Här brukar man sträckan i timmar helst mäta,
för kilometrarna brukar ju sällan va' räta.

Också Telemark bjuder på  mycket grannt.
Fast Anny Solveig var jävig, så tala' hon sant!
Naturen bjöd oss igen på nåt nytt,
och så berättade hon sägner från tider som flytt.
Oslo var tänkt som vårt nästa stopp.
Vid Holmenkollenbacken prövade någon ett hopp,
och Vigelands park fick också besök.
Men att sen ta sej ur stan blev ett fasligt bök!
Fast vägen var bred, och filerna många,
var bilernas köer så otroligt långa.
Med vemod jag lämnat Norge i kväll.
Charlottenberg för en natt blir mitt enkla tjäll.

I Sverige tvättas bussen i skur efter skur,
men det håller upp i pauserna, och det är ju tur.
På Picassos veranda äter vi nåt gott,
men om den stora stenkolossen faktiskt liknar frugan, det undrar jag så smått...
Kronblom är ju också känd, så även han fått bli staty.
Och uppe ifrån Svampen fick vi se en vidsträckt, regnblöt vy.
Det var det om Sverige, tills vår buss fick köra på
den stora fina båten, som till Nådendal skulle gå.
Nu rullar vi så hemåt, för vårt äventyr är över.
Minnen finns att ta till, när lite glädje vi behöver!

Resedagbok av Gerd Långnabba, Purmo